Nytt
Jag började skriva på det här inlägget för flera dagar sen, men blev aldrig klar eller tiden räckte inte till. Det var ett ganska deppigt inlägg så jag tog bort det o börjar om nu istället. Tänka sig vad livet går upp o ner. tur att det går upp när man är nere i alla fall..
Mina kära vänner har skrivit om vardagen i sina bloggar o jag funderade lite o insåg att jag verkligen är en vardagstjej, fast jag trivs väldigt bra med det just nu. Köpte en ny kalender för några veckor sen o varje dag är det saker uppskrivna så jag har koll på läget o vet vad jag har att vänta mig o vad jag ska rätta mitt liv efter. Det är som att det är någon annan planerar mitt liv o jag bara rättar mig efter det o anpassar den tid som är min efter vad någon annan planerat eller tänkt. När jag skriver det känns det fel, fast för mig är det på ett sätt trygghet.
Men min största trygghet är att varje morgon lägga dagen som ligger framför i Guds händer, då känns det tryggt även om marken skakar.
Idag kom det in pengar på kontot igen, o jag åkte o handlade för att fylla på mina skåp o vips så var nästan mitt matkonto slut för den här månaden så nu handlar det om att nöja sig med det man faktiskt redan har. Det är så konstigt för redan innan så har jag nästan planerat allt jag ska handla för den här månaden, o vips så var även dom övriga pengarna slut så här finns inget utrymme för några spontanköp i alla fall. Så fick jag brev från där jag har mina försäkringar där dom meddelade att de hade höjt kostnaden för min försäkring jag betalar varje månad. Pengar är verkligen roten till allt ont. O tack vare det ser det ut som att jag måste skippa sommarens höjdpunkt o låta någon annan ta del av det istället, men det kommer förhoppningsvis fler tillfällen i livet..
Innan 18.00 idag så har jag gjort något jag aldrig gjort förut o kastat mig ut i något jag inte vart det slutar...
Ny blogg. igen...
I söndags avslöjade mr Löwemo hemligheten att han hade börjat blogga och lämnade bevis om detta i min bokmärkesrad. Jag hittade beviset när jag igår satt och åt frukost och började läsa, blev inspirerad och here we go again. Kanske ska det gå bättre den här gången...
Söndagen spenderades i alla fall med ett kärt återseende, det blev en ny frisyr för herrn, mat till den hungrige fågelungen och film; kärleksfilm om kärlek i juletid. Sen pratade vi minnen, minnen från förr som grävs fram, smärtsamt på ett sätt som helst undviks, men på ett sätt skönt att se att det var längesen o att det ligger så långt bak i tiden att det räknas till det förgångna så att man har distans till att prata om det. Jag är splittrad, men pratar nog helst inte om det, känns onödigt, vill hellre se till där och den man är nu trots att det är det som man har i bagaget som format en och fört en till där man faktiskt är just precis nu.
Sen är jag inte arg, bara djupt försjunken i min egen värld och mina tankar. Känns bra just nu så där kommer jag nog stanna ett tag tills det är dags att kliva ut, egoistiskt eller inte, vem vet..
